Att vara mamma

Det är många saker som jag går och tänker på när det gäller evangeliet men det som upptar mest av min tid är hur jag ska vara en god mor. Vad innebär det att vara en god mor? Vad ska en god mor egentligen göra?

Anledningen till att det upptar så mycket tid är antagligen för att det inte går en enda dag då jag känner mig som en dålig mamma. Detta för att jag var för snabb till att bli arg eller sa något dumt till min dotter eller så var jag inte tillräckligt närvarande när hon pratade med mig eller så blev jag irriterad för att bebisen inte somnade. Alltid misslyckas jag med något varje dag. Och ja, jag vet att det är okej. Det är mänskligt att fela men det är ju så viktigt att vara en bra förebild för sina barn. Min högsta önskan är självklart att mina barn ska växa upp till bra lyckliga vuxna med god moral och inte vilja något annat hellre i livet än att gifta sig i templet med den de älskar.

Därför upptar dessa tankar min tid!

Generalkonferensnumret har flera tal om hur vi ska tänka kring våra barn. Det ena talet mer fantastiskt än det andra. Främst säger de att våra barn är en stor gåva till oss och att vi ansvarar för deras andliga utveckling men de ger konkreta råd på hur detta ska göras. Det tycker jag är skönt. Det är svårt för mig att sammanfatta vad de säger för det är så mycket och det är så bra.

Jag suger i mig allt som har med föräldraskap att göra. Att vara mamma är så svårt samtidgt som det är det mest underbara jag kan vara. Jag älskar att vara mamma till mina barn för de ger mig så mycket kärlek och genom dem så självförverkligar jag mig själv. Våra barn är det finaste vi har. Inget annat är viktigare!

Jag vill bara citera en kort mening ur Äldste M. Russel ballards tal för att den ger mig hopp:

”Mödrar, ert exempel är oerhört viktigt för era döttrar – även om de inte erkänner det.”

"Men jag har befallt er att fostra era barn i ljus och sanning."

L&F 93:40