Inget nytt, men en påminnelse

”Vad ni än ber Fadern om i mitt namn, som är gott, i tro och med tillit till att ni ska få, se,det skall ske er” -Moroni 7:26

Det här med bön är något som var helt nytt för mig när jag började intressera mig för kyrkan. Jag hade nog aldrig bett en bön innan tror jag. Det kändes underligt i början och det här med att få bönesvar var ännu konstigare.

Idag är bönen det mest fantastiska som finns för mig. Genom bönen får jag en närhet till min Himmelske Fader som jag inte får på något annat sätt. Genom bönen kan jag personligen tala med Honom och berätta om vad jag tänker på och vad jag undrar över. Om jag ber mina böner så kommer jag att få svar. Han kommer att tala om för mig vad jag ska göra. Hur jag ska lösa ett problem som jag har. Framför allt är bönen det bästa hjälpmedlet jag har att klara av min vardag. Jag kan i stunder som är jobbiga be om kraft eller tålamod precis när jag behöver det. Genom att istället för att reagera direkt med irritation gentemot mina barn eller min man be en snabb bön så får jag kraft att göra det som jag behöver göra. Jag säger inte att jag lyckas med detta varje gång för det gör jag verkligen inte men det fungerar när jag kommer ihåg att göra så.

Bönen fungerar det vet jag men ändå är det en av mina stötestenar. Jag har svårt att veta vad jag ska säga och jag har svårt för att be om saker för jag vill gärna lösa saker själv utan hjälp. Det är sådan jag är. Så trots att jag vet att jag kommer få hjälp om jag ber om det så ger jag mig in i saker själv och sen sitter jag där och har ingen aning om hur jag ska lösa det. Och när jag då förstår att jag klarar inte detta själv och vänder mig till Herren så blir allt så mycket enklare. Han ger mig svar, kraft och lösningar. Tänk att man ändå gör sakerna själv? Underligt det där!

Skriftstället ovan kan man bryta ner i delar. Jag läste detta i en bok jag läste nyligen (”21 Days Closer to Christ” av Emily Freeman) och jag tyckte det var riktigt bra. Inte direkt något nytt men enkelt och bra. En påminnelse.

1. ”Vad ni än ber Fadern om” – första steget är att fråga. Vi måste tänka efter vad vi vill fråga om. Herren är villig att ge men vi måste fråga först.
2. ”I mitt namn” – vi ber i Jesu Kristi namn för att Kristus är medlaren. Det är genom Honom som vi ber våra böner.
3. ”som är gott” – att ta reda på vad som är gott är det svåra tycker jag ibland. Är detta något som är vettigt att be om? Är det något som jag behöver och som är gott för mig? Vi behöver veta om vi har gjort allt vi kan själva. Herren vill att vi försöker själva men det betyder inte att Han inte vill vara delaktig. Så vi ber om det under tiden som vi genomgår prövningen eller försöker komma på lösningen på något och sedan bestämmer Herren när vi har gjort allt vi kan.
4. ”i tro och med tillit” – det här med tro och tillit är inte alltid helt självklart. Alltså jag tror att Han kan göra vad som helst och att Han kan hjälpa mig. Det vet jag. Ändå blir jag tveksam ibland. Kommer Han vilja hjälpa mig med detta? Varför skulle Han det? Min tillit sviktar. Varje gång jag har struntat i dessa tankar och har bett ändå så har jag känt lugn och det har varit till hjälp för mig. Det gäller bara att komma ihåg det nästa gång. Det är lättare att ha tro om vi har en nära relation till Frälsaren så det är viktigt att bygga vänskapen med Honom. Det är viktigt att läsa om Hans liv och lyssna till andras vittnesbörd.
5. ”det skall ske er” - Äldste Holland har sagt: ”Some blessings come soon, some come late... but for those who embrace the gospel of Jesus Christ , they come. Det kommer alltid men inte alltid så fort som vi vill. Här kommer tålamodet in. Suck! Vem har tålamod liksom? Han har sin egen tid och en plan. Han har en plan för oss alla och det jobbiga är ju att vi inte alltid vet riktigt hur den planen ser ut så vi får VÄNTA!

Inget nytt och inget avancerat jag vet men det hjälpte mig. Det gjorde det tydligt för mig ännu en gång. Det som inte finns med där som jag vill tillägga är att vi behöver ge tid för reflektion efter bönen. Vi behöver ha tid för att få svaren. Så när vi ber är det viktigt att vara stilla och tyst efteråt och ge Herren möjlighet att med sin stilla röst ge oss svar. Vi är så bullriga för det mesta så vi hör Honom inte så vi behöver ge tid för tystnaden.